Så blev det en SVT-visning till slut! Det krävdes tydligen en guldbagge. Okej jag fattar att det inte är världens bredaste film. Att den är lite skakig stundvis. Och att kameran ibland filmar uppochner. Med väldigt stora pixlar. Men jag tror ändå inte att det var pixelstorleken som fick SVT att fega så länge med den här filmen. Det skrämmande med denna filmen är att en människa som aldrig har fått hålla ordet förr tillåts orera fritt i 72 minuter. Hur ska det gå? tänkte SVT. Är det etiskt försvarbart att låta yttrandefrihet gälla fler än de som brukar få yttra sig? Jaha man ska skydda folk från att göra bort sig mot bättre vetande. Så snällt. Men varför skyddar ingen t ex Aftonbladets s.k. filmrecensent Jan-Olov Andersson från att göra bort sig mot bättre vetande? Han får ju sig själv att framstå som väldigt osympatisk och oförskämd för att han inte begriper bättre... Och Maggie gör ju när allt kommer omkring inte bort sig. Hon visar ju bara hur det är. Och är det inte jävligt ohyfsat att vända sig bort och låtsas som ingenting när eleven som suttit och hållt käft i sin skolbänk i hela högstadiet äntligen tar mod till sig och öppnar munnen? Jaja. Nu har ju SVT visat filmen till slut så jag ska inte tjata mer. Och SVT är trots allt en av de saker jag saknar mest (jämte skånetrafiken) när jag befunnit mig i t ex kulturlandet Tyskland alltför länge. Leve Public Service! Jag menar det. Vi kan vara vänner nu, SVT. /Mark
PS. Men allvarligt, textningen som ni insisterade på att fixa själva var horribel. DS.
